Henoks bok - Genmäle

 


 
 

S. A. F. skrifver i Aftonbladet den 15 Oktober 1901.

Citat:

Bibelkritisk litteratur.

Henochs bok. Stockholm, P. A. Huldbergs bokförlag, 1901, 102 sidor.

Bibelkritiken och religionshistorien af A. Sabatier.
Bibelkritikens inflytande på troslifvet af Eric Stave.
Facklan, Tidskrift för kristlig tro, o. s. v. af W. Lönnbeck.

"Den bibelkritiska forskningen är som all mänsklig forskning ett kunskapens träd på godt och ondt. Efterföljande smakprof skola, som jag tror, tydligt ådagalägga detta.

Den på Huldbergska firmans förlag utgifna öfversättningen af Henochs bok är af samma art och slag som den förut af samma firma utgifna tolkningen af fjärde Esra bok. Af firmans flitiga annonsering af sina bidrag till tolkningen af den pseudepigrafisgka litteraturen hos judarna vid tiden för kristendomens uppkomst kunde man kanske tro, att vi här hade med mästerverk att göra. Så är dock visst icke förhållandet.

Min tanke om fjärde Esra-boken har jag redan uttalat i denna tidning nr 181. Henochsbokens magra inledning låter visserligen ej, såsom fallet var med Esra fjärde bok, där man lämnades i den tron, att Esra författat skriften, läsaren tro, att Henoch, som, enl. 1 Mos. 21 ff., lefde före Noaks dagar, författat denna skrift, men hvad som här presteras är dock icke något fullgodt arbete. Öfversättningen är verkställd efter Dillmanns (död som professor i Berlin 1894) tolkning af år 1853. Att sedan dess både flere etiopiska och grekiska texter blifvit bekanta och nya öfversättningar såväl på engelska (af Charles 1893) som på tyska (af Beer1900) utgifvits, tyckes vara den anonyme öfversättaren obekant.

Trots dessa brister skulle man ju ändock, i betraktande däraf att Dillmanns öfversättning är ett klassiskt, om ock i åtskilligt föråldradt arbete, och då publikationen utan tvifvel har ett mycket godt och tacknämligt syfte, kunnat låta udda vara jämt, i fall icke öfversättaren i andra afseenden blottat sin oförmåga att förstå sin uppgift.

Icke nog med, att den klena inledningen på två sidor icke gifver läsaren någon föreställning om hvad slags litteratur han i Henochsboken har att göra med, ännu mindre hjälper honom att förstå något af denna besynnerliga skrift, har öfversättaren dessutom tagit sig för att utesluta större partier ur Henochsboken.

"Utelämnade äro flere kapitel ur första samt större delen af tredje och fjärde delarna, d. v. s. de partier, som innehålla den endast på biblisk grund byggda astronomien samt de partier, i hvilka författaren ger en öfversikt af historiens utveckling allt ifrån Adam ända till messianska rikets fullbordan, därvid hufvudsakligen följande berättelsens gång i de bibliska böckerna." Denna sats visar hur litet öfversättaren förstått sin sak.

Den på biblisk grund byggda astronomien existerar endast i öfversättarens fantasi. Hebreerna voro inga astronomer. Sin astronomiska kunskap hade de från Babylonien, och den i Henochsboken förekommande, för förstående af många nytestamentliga skriftställen, t. ex. den sistlidna fjärde böndagens aftonsångtext från Jak. 1: 17, viktiga himmelsläran, härstammar också från Babylon.

Uteslutandet af Henochsbokens skildring af "frälsningshistorien" är ett lika argt missgrepp som föraktandet af dess himmelslära. Det är just det intressanta att iakttaga den syn på tingen och historien, som Henochsboken har och som kastar ljus öfver Nya testamentets religiösa föreställningar. För öfversättaren tyckes detta vara ett mysterium. - Jag är ledsen att behöfva säga detta och därigenom kanske skada afsättningen af en skrift, hvars publikation jag annars är den första att varmt hälsa välkommen. Men sanningen är mig kärare än allt annat."

(Slut på insändaren.)
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _





Hvarför räknar S. A. F. Henochs bok till den bibelkritiska litteraturen?

Att den svenska öfversättningen af Henochs bok tydligt skall kunna ådagalägga, att den bibelkritiska forskningen, liksom all mänsklig forskning, är ett kunskapens träd på godt och ondt, är ett mysterium.

Henochsbokens magra inledning. . . Det finnes ingen inledning, endast förord. Det har aldrig varit meningen att utgifva annat än texten till såväl denna som öfriga apokryfer. För S. A. R, som fördömer detta, återstår ju alltid att utgifva såväl inledningar som förklaringar för lärda och olärda.

hvad som här presteras är dock icke något fullgodt arbete. Förordet är, såsom noten angifver, hämtadt ur Viktor Rydbergs "Bibelns lära om Kristus"; hvarför denna förebråelse är riktad mot den lärde mästaren och icke mot den ej skriftlärde öfversättaren. För öfrigt, om hvilket människoverk skulle man med skäl kunna säga, att det är fullgodt?

Öfversättningen är verkställd efter Dillmanns . . . Sid. 219 och 220 i det ofvannämnda af Kautzsch utgifna verket skrifver docenten Beer uti inledningen till sin öfversättning af Henochs bok: "De föregående arbetena ansågos föråldrade genom den för sin tid mönstergilla, efter de då kända fem handskrifterna publicerade upplagan af den etiopiska texten, verkställd af A. Dillman år 1851, hvarpå följde tvenne år senare den tyska öfversättningen med grundliga kommentarier. Dessa båda verk af den tyske seniorn på den moderna etiopiska språkforskningens område hafva ända, in i nyare tiden utgjort grunden för alla undersökningar rörande Henochs bok ...

Att likväl äfven Charles ännu ej nått och ej kunnat, nå idealet för en på grund af en kritiskt fastställd etiopisk text utarbetad öfversättning, har Dillmann, i sin afhandling öfver Charles' arbete, tydligt visat i Theol. Literaturzeitung 1893, ep. 442-446.

Genom sin död, d. 4 Juli 1894, hindrades Dillmann att ombesörja en ny kritisk upplaga af texten till sin bok. Så länge den fullständiga grekiska texten till Henochs bok saknas,
är en verkligt kritisk etiopisk edition egentligen ett oting,*) till och med om ännu flera etiopiska handskrifter blefve kända och publicerade ...

*)-Elin Unding.

Med det förhanden varande etiopiska handskriftsmaterialet kan man näppeligen vinna en relativt kritisk, d. v. s. en på kompromiss hvilande, etiopisk Henochstext ...
En tysk öfversättning af den grekiska eller etiopiska Henoch har samma värde som öfversättningen af en gammaltestamentlig skrift efter Septuaginta eller någon däraf härledd version..."

Trots dessa brister. . . blottat sin oförmåga att förstå sin uppgift. Öfversättaren har ej haft någon annan uppgift än att söka få en samvetsgrant gjord öfversättning af texten till stånd, njutbar för den stora ej skriftlärda allmänheten. Docenten Beers inledning och kommentar till sin öfversättning kunna uppskattas endast af de skriftlärde, hvarom hvar och en i tyska språket kunnig kan öfvertyga sig genom Kautzschs ofvannämnda stora verk, hvarest Beers Henochsbok är intagen. I sin, kritik af Esras fjärde bok yttrar ju S. A. F., att Kautzschs verk utgifvits till stor glädje för den vetenskapliga bibelforskningens vänner.

Icke nog med, att den klena inledningen . .. Förordet - inledning saknas - är afsedt att vara och är äfven en liten ledning vid läsningen af boken.

har öfversättaren dessutom tagit sig för att utesluta större partier. .. De uteslutna partierna, som S. A. F. behagar kalla den "viktiga himmeIsläran` och "frälsningshistorien", hafva utelämnats på grund af sin outsägligt stora tråkighet.

S. A. F. har ej lagt märke till att den verkliga frälsningshistorien, som börjar kap. 90 v. 18, ingalunda är utelämnad, ej heller skildringen af messianska rikets fullbordan.

Önskligt vore nu, att S. A. F. själf öfversatte och utgåfve, med vidlyftiga kommentarier, den s. k. »viktiga himmelsläran" och den s. k. "frälsningshistorien" till sina ej skriftlärda landsmäns båtnad och uppbyggelse. I sanning är det ett mysterium för öfversättaren, att de uteslutna partierna äro nödvändiga att känna, för att man skall kunna förstå det härliga bibelspråket Jak. 1: 17: "All god gåfva och all fullkomlig skänk kommer ned ofvanefter från ljusens fader, hos hvilken ingen förvandling finnes eller någon växlingens skugga." Önskligt vore äfven, att kritikern påpekade i hvad afseende de uteslutna partierna särskildt kasta ljus öfver Nya testamentets religiösa föreställningar.

Den på biblisk grund byggda astronomien existerar endast i öfversättarens fantasi. Uttrycket "biblisk astronomi" är hämtadt uteslutande från Viktor Rydbergs "Bibelns lära om Kristus".

Ett ännu större mysterium än S. A. F:s öfverskattande af de uteslutna, för den ej skriftlärda allmänheten oläsbart tråkiga eller utan vidlyftiga kommentarier obegripliga kapitlen är sammanhanget mellan en stor del af ofvanstående tvenne kritiker och slutfrasen i den senare: Sanningen är mig kärare än allt annat.

Vi kunna till slut ändå ej annat än tacka S. A. F. för hans orättvisa kritik, ty långt ifrån att, såsom meningen var, hindra allmänheten från att läsa ifrågavarande böcker, har kritiken haft motsatt verkan, och de skola nog fortfarande komma att läsas, utan att man först ber S. A. F. om lof därtill, liksom vi äfven vågade utan hans tillstånd utgifva dessa texter utan vidlyftiga inledningar och förklaringar.

Utgifvaren.

-        : -

Slut på citat.

 

 

 

 


 

 

 

Rätt övning ger rätt färdighet.

 

 

 


 tillbaka till sanningen.nu

 


Denna sida är publicerad av © Dag Blomqvist.

Uppdaterad första gången 1999-09-14, sista gången 2008-12-25.

Vill Du fråga om något eller göra en kommentar till texten så kan Du skriva till mig på denna adress.