ORDSPRÅKSBOKEN

kap 2

Här kan du läsa vad bibeln säger om förståelsens betydelse för individens (frälsning) räddning.

 

 

KAPITEL 2.
Vishetens frukter.
(Not 1.)

1. Min son, om du tager emot mina ord och gömmer mina bud inom dig,

2. så att du låter ditt öra akta på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten,

3. ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten,

4. om du söker efter henne (Se Not 2.) såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt,

5. då skall du förstå HERRENS (Se Not 3.) fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.

6. Ty HERREN är den som giver vishet; från hans mun kommer kunskap (Se Not 4.) och förstånd.

7. Åt de redliga förvarar han sällhet, han är en sköld för dem som vandrar i ostrafflighet,

8. ty han beskyddar det rättas stigar, och sina frommas väg bevarar han.

9. Då skall du förstå rättfärdighet och rätt och redlighet, ja, det godas alla vägar.

10. Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,

11. eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig.

12. Så skall hon rädda (frälsa) dig från det ondas väg, från män som tala, vad vrångt är,

13. från dem som hava övergivit det rättas stigar för att färdas på mörkrets vägar,

14. från dem som glädjas att göra ont och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,

15. från dem som gå på krokiga stigar och vandrar på förvända vägar.

NOT 1. Ordet VISHET heter på grekiska SOFIA.

NOT 2. Detta att man i hebreiskan könsbestämmer visheten är inte ovanligt.
Språken runt medelhavet uttrycker sig så. Jag tänker då speciellt på grekiskan som benämner henne med ordet SOFIA och som i de flesta språken är ett kvinnonamn.

Det mest intressanta är ändå att bruket att så benämna visheten, förståndet, klokheten stämmer som hand i handsken med Jesu definition på vad Gud är.
Var och en som tänker själva förstår ju också det omöjliga i att bara Fadern och Sonen skulle finnas. Den vakne frågar sig genast var Modern är, hon som födde Sonen. (Se ords. 8:23-31)

En intressant sak är också att ordet Ande på hebreiska heter ruah. Detta ruah står också det i femininum. Och Jesus säger ju att människan måste födas av Ande. Därmed har han också sagt att Anden är Modern. För en Fader kan ju inte föda. Han avlar.

Gud (i grekiska grundtexten benämnd med THEOS) betyder: det högsta väsendet och då med ordet "högsta" i betydelsen: det betydelsefullaste, det som frambringar,
och så vidare. Mer om definitionen på vad "Gud" är finns i de övriga texterna.

NOT 3. I den svenska bibeln från 1917 längst bak i "Ordförklaringar" står att läsa om ordet "HERREN":
"Herren motsvarar i Gamla test. två olika hebreiska ord. Det ena är adonai, egentligen min herre, av det vanliga, också om männiksor använda adòn,
herre, det andra är ett egennamn för Israels Gud, vilket ursprungligen sannolikt uttalades Jahvé, men i nyare tid har kommit att hos de kristna (med andra vokaler) uttalas Jehová. När Herren motsvarar Jahvé i grundtexten, skrives ordet lämpligen, såsom redan i 1541 års bibel, HERREN."

Söker jag sedan upp ordet HERRE i "Illusttreat Bibel-lexikon" så skriver man där kortfattat att adon av judarna: brukas om Israels Gud och är övers. Herre, ... det läses alltjämt av judarna i stället för det outtalbara gudsnamnet JHWH, ... sv. övers. HERREN.

Man kan således konstatera att ordet JHWH, eller Jahvé, har i de svenska bibelöversättningarna översatts till HERREN . Här i Ordspråksbokens andra kapitel, ovan citerat, återfinner vi alltså ordet HERREN och inte skrivningen Herre. Detta betyder, enligt vad som ovan framkommit att i det ovan citerade bibelstället ur Ordspråksboken står det i grundtexten JHWH och inte adonai.

Illustrerat Bibel-lexikon skriver vidare i band 3, spalt 6050:
"G.T.s centrala ställe när det gäller verbet "vara", är 2.Mos.3:14, där Gud säger om sig själv:
"Jag är den jag är" och "Jag är", vilken kan sägas vara en förklaring av det outtalbara gudsnamnet JHWH, i vår bebelöversättning återgivet "HERREN"."

Vi finner alltså att om man velat vara konsekvent och översatt alla i grundtexten förekommande ord till svenska hade man skrivit i vers 4: "då skall du förstå jag ärs fruktan," och i vers 6: "Ty ”jag är” är den som giver vishet."

Tydningen av texten blir nu en helt annan. "Jag är" framträder nu som ett begrepp.
Eller skall jag tillåta mig: Begreppet "jag är" är någonting hos dig och mig som giver oss (kanske: lär oss, för oss till insikt) "vishet, klokhet, kunskap och förstånd."
Osökt kommer ett ord till mig från Jes. 26:3-4: "Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid, i frid; ty på dig förströstar han. Förströsten på jag är till evig tid; ty jag är,
jag är är en evig klippa." Ja, vad är det för fel att förtrösta på det jag är? Jag är ju ingenting annat än det jag är? Den reella verkligheten.

I de övriga texterna kommer jag att utveckla detta bättre. Själva begreppet Gud enligt grundtexterna är nämligen inte det prästerna har lanserat.

NOT 4.  Kunskap heter på grekiska: gnosis. Det är alltså ingen synd att skaffa sig kunskap, att skaffa sig gnosis. För gnosis kommer ur Guds mun. Gnosis är inget ur djävulens mun som vissa vill mena.

 

Jesus är Livet.

 Livet är människornas Ljus.

 Att förstå är liktydigt med att få ljus.

 Ljuset är människornas Liv.

 Något annat liv talade Jesus inte om.

 Och Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte begripit det

(Joh. 1:5.)

 

 

 

Rätt övning ger rätt färdighet.

 

 

 

tillbaka till sanningen.nu

© Dag Blomqvist

Du kan tanka hem denna textsida, antingen genom att Du skriver ut den eller sparar ner den som en fil. 
Väljer Du att skriva ut denna textsida går det åt 2 st A4 papper.

Denna sida är gjord av Dag Blomqvist. Uppdaterad första gången 1999-02-20, sista gången 2008-12-23.
Vill Du fråga om något, göra en kommentar till texten kan Du skriva till mig på denna adress.